Bloggen

Eftersom att jag är tillbaka i Sverige sedan mitten av januari uppdateras inte bloggen längre. Arild (arildvagen @ hotmail com).

Viña del mar

Valparaiso ar inte speciellt turistiskt, det finns inga attraktioner forrutom staden i sig och den unika kanslan av gammal hamnstad. Det finns inga strander i centrum eftersom att hamnen fortfarande ligger kvar dar. Strandlivet finns istallet en knapp mil norrut i badorten Viña del Mar. Dit tar man sig med en hypermodern metrolinje, det ar anda Chile 2007 efter nastan 30 ars ekonomisk tillvaxt. I Viña del Mar marks Chiles ekonomiska utveckling mycket mer an i det slitna (men charmiga) Valparaiso och det ode sodern. Viña del Mar ar fullt med nybyggda lyxiga bostadshus och shoppingcentrum.

Den nya metron, ett under av snabb, luftkonditionerad, effektiv modernitet.

Fin strand, vattnet ar dock kallt och salt. Fa badar seriost i det. UV-stralningen ar ocksa extrem hog har.

Chilensk lyxig postmodernism.

Valparaiso II

kullar ar sa branta att vagnatet istort sett bestar av trappor och stadens egen form av kollektivtrafik, de femton antika bergbanorna som klattrar uppfor kullarna. De ligger ofta inne i kvarter vilket gor att man masta leta upp ratt dorr i ratt hus och genom en smal korridor komma till stationen (ett kvarter kan ha en hojdskillnad pa 50 meter).

En av bergbanorna.

Ralsen korsar en av trapporna, man har alltid en kansla av att hamna i nagons vardagsrum nar man klattrar ner eller uppfor.

Valparaiso

Istallet (latt trott pa det regniga vadret i Chilenska patagonien) blev det den mytomspunna chilenska hamnstaden Valparaiso. Dit kom jag imorse. Staden ar byggd som en amfiteater med hamnen mitt i centrum och gamla hus klattrande uppfor 45 branta kullar.

Valparaiso.

Chaitén till Puerto Montt

Fran Chaitén tog jag sjovagen upp till Puerto Montt, slutpunkten eller borjan pa den befolkade delen av Chile. Puerto Montt var inte alltfor roligt i regn och dimma, staden haller pa att forvandlas fran en liten fiskehamn med trahus till en vaxande industristad och ar centrum for Chile expanderande laxindustri. Planen var att fortsatta upp till Bariloche och avsluta resan i norra Patagonien, men jag skulle ha behovt vanta en dag pa en ledig buss for att korsa gransen.

I vantan pa baten i Chaitén.

Puerto Montt

Coihaique till Chaitén

Fran Coihaique foljde jag Carretera Austral till Chaitén. En av de haftigaste resorna jag gjort, vagen inneholl allt. En uppsjo glaciarer, iskalla fuktiga djungelliknade extremt frodiga skogar som klattrar uppfor branta berg, sno uppe i passen och fjordar av norsk modell kompletta med laxodlingar.

Tyvar tog mitt kamerabatteri slut direkt, i borjan pa turen.

Coihaique

Fran farjelagret var det bara en dryg timme till Coihaique, den storsta staden i regionen med nasta 45000 invanare, en metropol med patagonska matt. Staden ligger valdigt vackert, aven om sjalva staden ar ratt trakig. Staden ar kand for att man nar som helst pa aret, vilken dag som helst kan uppleva alla arstider inom nagra timmar. Aven pa sommaren snoar det, nar jag var dar lag nysno bara nagra hundra meter upp. Fast mest regnar det i denna del av Chile, har hamnar allt regn som inte kommer i Argentina. Vissa orter har har en arsnederbord pa 4000mm, dubbel den regnmangd som faller i den norska regnmetropolen Bergen.

Kallt och fuktigt.

Turistbyran kanske foredrar denna bild tagen dagen efter.

Fran Perito Moreno till Coihaique

Istallet for att fortsatta norrut fran Perito Moreno (dar jag forresten ovarnattade pa samma hostel/hotell dar det omaka paret Chartwin och Carlos Merlem har overnattat, dock inte samtidigt) tog jag av vasterut till Los Antiguos dar jag korsade gransen till Chile och den lilla Chilenska gransstaden Chile Chico. Chile Chico ligger vid Lago General Carrera, sydamerikas nast storsta och djupaste sjo. Staden marknadsfor sig som solstaden, eftersom den ligger pa fel sida av anderna har den det soliga argentinska steppklimatet. Fran Chile Chico finns det tva vagar om man vill ansluta till Carretera Austral, den totalt galna vagen som Chile byggde pa attiotalet for att binda ihop de ode, lantliga bosattningarna soder om Puerto Montt dar Chile forvandlas till en labyrint av fjordar, berg, glaciarer. Antingen kan man runda den valdiga Lago General Carrera, Lago Buenos Aires pa den argentinska sidan, eller kan man korsa med en farjelinje. Jag tog farjan, en valdigt blasig och skumpig men vacker 3 timmars resa tvars over sjon.

Charmigt stalla att overnatta pa.

Torget i Chile Chico.

Halvvags pa resan passerar man ett sund dar glaciarvattnet fran Chile moter det blaa argentinska vattnet i en skarp linje.

Road 40 fran El Chaltén till Perito Moreno

Langs hela Argentinas odsliga ostra grans fran gransetrakterna till Bolivia i norr till Rio Gallegos i soder gar den klassiska vag 40. Vi tog den enda busservicen pa vagen mellan El Chaltén och Perito Moreno 700 km norrut. Samhallet Perito Moreno ar liksom glaciaren dopt efter Perito Moreno som var hjarnan bakom de forsta argentinska nationalparkerna. Det ar en facinerande resa genom ett oforandrigt stapplandskap dar bara nagra fa farmare lever. Patagonien ar torrt och ode, dock eftersom att resan gar nara bergen ser man ibland snokladda toppar som reser sig over stappen. Och det blaser standigt, rejalt. Granserna mellan de tre olika naturformerna i Patagonien ar extremt tydliga i granstrakterna, fran kusten till bergen ar det torrt stapplandskap, i gransen mellan bergen och stappen finns det skog som klattrar pa bergen. Undantaget ar eldslandet dar bergen ar lagre.

Vag 40.

Ett av de fa vattendragen med vatten fran Anderna.

Camping i bergen 2

Dag 2 pa fjallvandringen var fantastisk, stralande sol och ratt varmt. Vi foljde en led till foten av Fitz Roy. Den tredje dagen blev en ratt hastig vandring hemat i regn, vadret andras snabbt i bergen.

Rast i bergen, i bakgrunden Cerro Torro.

Fin rastplats pa vagen. Vi badade faktiskt, flera sekunder.

Fitz Roy sett fran vart talt.